Trosskydd, sugrör, tamponger och äpplen

Det är Nyårsafton!
Sista dagen för 2013. Ytterligare en dag som aldrig kommer igen. Lika bra att göra något bra av den.

Jag har fått en inköpslista av min fru. Jag har varit iväg och handlat kanske 4-5 gånger den senaste veckan. Grejen är den att så fort jag sätter foten i en affär glömmer jag bort hälften av vad jag egentligen skulle köpa. Även om det står på listan. Varje gång känner jag mig lika hopplös. Hur svårt kan det vara? Det står ju på listan! En av anledningarna SKULLE KUNNA VARA att medan jag handlar dimper det ner minst 4-5 sms varje gång med nya grejor jag ska handla. Det kanske är DET som gör att jag blir förvirrad?! Nu är det ju plötsligt TVÅ listor att hålla reda på...

Dagens lista, innan sms:en började hagla, innehöll bland annat ris (3:e gången denna vecka som det är med), Gladpack (också 3:e gången), Öronproppar (3:e) Duschcrème (2:a gången), maränger, (ny artikel för denna vecka), SIA's vaniljglass (ny) och trosskydd (också ny).

Jag sätter mig i bilen och kör till affären, som för dagen blev Willys i Mölnvik på Värmdö. Det var ett tag sedan jag var där, så jag tyckte det passade bra.

Innan jag kommit utanför kvarteret dimper det första sms:et ner. Jag tittar inte.

När jag ställer bilen på parkeringen har det kommit ytterligare två.

Jag läser dem slarvigt.

Två gröna äpplen nåt OB rosa-pro-nånting och sugrör.

Okej...

Jag går in och börjar plocka grejor enligt listan. Jag kommer ihåg äpplena från sms nr. 1.

Jag känner mig stolt.

Jag tittar noga på listan och hittar allt.

Sen kommer jag till slutet av affären. Den delen där bindor, tamponger, trosskydd etc. finns.

Jag hatar att stå där. Jag vet aldrig vad jag ska ta. Jag tar alltid olika. Ofta blir det rätt, men lika ofta blir det fel. Okej...trosskydd....hmmm
Hur var det nu igen? Normal? Extra? Doft? Herregud alltså? Varför finns det så många olika?

Just det ja, sms:et... Jag tar upp telefonen: OB procomfort.... Va f-n är det?

Jag står där och tittar efter ett par OB-trosskydd "procomfort". Måste vara nåt nytt.

När jag stått och tittat i två minuter (två väääääldigt långa minuter. Som sagt; jag hatar att stå i den sektionen) hör jag plötsligt någon säga, högt och tydligt:

- "Har du fortfarande förtroende att köpa sånt där?"

Bakom mig står Mikael (han har namnbricka) och plockar upp varor på hyllorna från en pall. Mikael jobbar på Willys. Jag har sett honom förut men aldrig pratat med honom.

Jag säger
- "asså, jag borde verkligen inte få ha detta förtroende. Jag köper nästan alltid fel"

- Ha! Ja jag känner igen det där. Jag köpte bindor en gång när jag skulle köpa trosskydd. Det är tydligen skillnad på dem...det fick jag veta när jag kom hem kan jag säga.

- ja, alltså...(jag tittar på sms:et igen). Vänta...

Jag inser då att OB's rosacomfort nånting inte är trosskydd. Det är JU tamponger! Det var en NY grej på listan. Jag skäms lite.

Jag delar med mig av mitt sms med Mikael och han får sig ett gott skratt och jag med. Sedan ger han mig rådet att ALLTID fota den gamla förpackningen så att det alltid blir rätt.

Jag ska börja göra det.

Sen står vi där och pratar om "do's and don'ts" när det kommer till inköpslistorna våra bättre hälftar ger oss.

Aldrig köpa extra grejor som inte står på listan. Förutom när man inte gjort det och får kommentaren "men det visste du ju faktisk att det var slut...det fattar du väl, även om det inte står på listan...".... DÅ går det bra att köpa extra grejor.

Vi avslutar vårt samtal med ganska högljudda skratt i affären och önskar varandra Gott Nytt År!

Och det är precis det jag nu ska göra till dig också (förutom de högljudda skratten)

Jag önskar dig ett Gott Nytt År!
Må 2014 vara precis så bra som du önskar att det ska vara!!

Nyårskramar från Ludde

En parkeringsbot tre dagar innan jul förgyller vardagen

Idag är det den 21 december 2013. Tre dagar innan Julafton. Det ösregnar på Värmdö.

På förmiddagen passade jag på att handla på Coop Forum Värmdö inför stundande jul. Jag var inte ensam. Jag tror att snittvagnen hade intäkter för över 1500 kr/kund idag för Coop. Det är mycket som ska handlas. Dock inte sylt, för det fick jag av Jennie... ;-)

När jag är färdig med min inhandling går jag ut med min vagn på parkeringen. I ösregnet. Där ute står det en parkeringsvakt och fotar en bil och lappar den sedan. Ingen P-skiva tydligen. Han går till nästa bil. Ingen P-skiva där heller. Ny bot ges ut.

Jag känner att jag blir lite ledsen eftersom det är tre dagar innan jul. Att få en p-bot nu känns så långt i från julstämning man kan komma tycker jag. Själv har jag P-skiva men min omtanke för andra ökar avsevärt kring juletid.

Det är ju hans jobb. Jag respekterar det. Men jag vill ändå göra något.

Jag packar in mina grejor i bilen och ställer tillbaka min vagn. Killen fortsätter sin jakt på nya bilar att lappa.

Jag bestämmer mig.

Jag går in i affären igen. Dyngsur går jag fram till informationsdisken/kiosken på Coop och säger följande:

- "Hej! Det är snart jul, eller hur?"
- "Ja" får jag som svar,med ett leende, från tjejen som står där.

- "Vad bra" fortsätter jag. "Snälla, snälla du, kan du ropa ut ett kundmeddelande i högtalarna om att de håller på att lappa bilar utanför just nu. Det är ju ändå snart jul..."

- "Å nej, lappar de bilar?" säger hon uppgivet.

Tjejen i kassan kallar på sin chef, som står några meter bort och frågar om det är ok att ropa ut detta i högtalaren.

Svaret från Chefen kommer snabbt och kort.

"Nej! Det står skyltar att man ska ha P-skiva. De får skylla sig själva!"

Jag försöker med ett "men kom igen nu, det är ju snart jul"

- "NEJ"

- "Nä, men God Jul då!" är det enda jag får ur mig innan jag återvänder till min bil i regnet.

Sorry Värmdö. Jag försökte.

Tänk vilken cool grej det hade varit att faktiskt ropa ut det i högtalarna. Folk hade börjat prata om det och en positiv stämning hade spridit sig i butiken, så här, tre dagar innan jul. Coop Forum Värmdö hade fått så många tack och medarbetarna och kunderna hade fått en bättre dag i slutändan. Nu kommer folk bli förbannade istället. Jaja... Som sagt. Jag försökte.

God Jul!

Ludde

Små vita lögner...

Var på mitt gamla jobb idag och träffade mina exkollegor Emilia och Linda för sista gången. Vi hade trevligt som vanligt. Linda som var konditor hos oss visade mig en fantastiskt sylt som stod kvar i kylen. Sylten var paketerad i små fina glasburkar med lock på. Jag tittade ner i lådan och tänkte genast på att det är Ella och Signes sista dag på dagis och jag har inte köpt något till fröknarna.  Så, jag roffade girigt åt mig sex stycken burkar. Stället ska ju ändå läggas ner liksom...

En timme senare känner jag mig så nöjd när jag går in på förskolan med min presentpåse.
Först till Syrenen för att hämta Signe. Jag tar upp syltburkarna och börjar dela ut. Alla får varsin.
Dagis fröken 1 - Men åhh, hemgjord sylt det är väl fantastiskt?
Ehh Ja..
Dagisfröken 2 - Det betyder ju så mycket mer när man gjort det själv, stort tack
Ja absolut..
Dagisfröken 3 - Jag brukar också alltid göra min egen, det är liksom så mycket roligare. Vad är det för smak?
(Jag som inte har någon aning om smaken) - Jordgubb, men äsch då, det är bara en symbolisk gåva och det var roligt för barnen att vara med.

Varför sa jag inget? Jag tar Signe i handen och går raskt mot Ellas avdelning och funderade på vad som precis hänt?!!?

Väl inne på Kastanjen ger jag Ella syltburkarna så att hon kan dela ut. Stolt räcker hon fram dem, en efter en. Fröknarna ler stort och säger - Åh vad fint, egen gjord sylt, vad fint. Har du gjort den Ella?
Jag kan inte hålla mig längre och känner mig fortfarande lite chockad över situationen på Syrenen så jag säger - Nej då, vet ni vad. Den här sylten SER hemgjord ut och jag är frestad att ljuga men den är faktiskt från en restaurang jag jobbade på, helt utan tillsatser dock och givetvis ekologisk...
Men hur tänker jag nu? Dom här människorna delar ju fikarum. Inte nog med att jag ljög, nu finns även stor risk att bli påkommen.

Senare på kvällen plingar det till i min telefon, det kommer ett sms från Linda, hon som har gjort sylten. Det lyder så här:

"Hej!
Tänkte bara på syltburkarna, jag tog några också och sylten såg och smakade lite funky tyckte jag...Du kanske ska smaka på dina också, kram Linda"J

God jul allihopa och ta hand om er!

Kram Jennie

Hur beter du dig när du är stressad?

Räkmacka - gjord på räkor och kärlek. Ingen stress här inte.

Har du någon gång varit stressad?
Har du i det ögonblicket, när du är som mest stressad, tänkt på hur du agerar eller hur du ser ut?

Var det värt det?

Det är juletider nu. Paniken sprider sig hos många. Skälen till paniken och stressen varierar kraftigt. Jag menar, vi lever ju i olika verkligheter och det som stressar upp oss kan vara stora saker men det kan också vara små, enligt många, betydelselösa saker. Vi är olika. Vissa  har ett fantastiskt gediget tålamod, medan andra inte har något alls. Vissa sover gott om nätterna, andra inte. Det är många variabler som spelar in - så klart.

Här kommer en story från en ca 10 meter lång rulltrappa på Stockholm central.

....och ja, jag är medveten om att många av mina inlägg kommer därifrån, men så är det :-)

Jag ställer mig i rulltrappan. Jag följer "lagen". Det vill säga - jag står till höger. Jag brukar normalt sätt gå men valde att stå still denna gång och njuta av den 10 meter långa färden. Jag stannade upp en stund helt enkelt.

Ungefär två meter framför mig står en äldre man med en rullväska. Han är INTE från Stockholm. Han står till vänster. Vi är de enda i rulltrappan tills....

Det kommer en tjej. Ålder irrelevant. Hårfärg irrelevant. Kläder irrelevant.
Hon har bråttom. Hon är stressad. Det märks när hon ångar förbi mig på min vänstra sida.


Hon går förbi mig, går ytterligare tre steg i trappan och hamnar då bakom gubben med väskan.

Med en gigantisk suck säger hon lite nonchalant "ursäkta".

Ingen reaktion.

Med en ännu kraftigare suck (jag kände nästan hur trappan skakade till) säger hon "men Hallååååå. Ursäktaaaa" (stöööön)

Ingen reaktion.

Nu står hon bakom gubben och verkligen stampar. Hon har så bråttom så jag knappt tror att hon vet vad hon heter. Suckarna avlöser varandra.

Ca 8 sekunder senare är hon nere och klampar förbi gubben demonstrativt. Sedan försvinner hon som ett yrväder. Hon måste ha varit försenad till något otroligt viktigt. Och det kan man ju vara ibland.

Kontentan:

Hon har stirrat sig blind på "lagen". Stå till höger. Gå till vänster.

Som sagt, det var bara jag och gubben i trappan. Det fanns gott om plats till höger om gubben. Tjejen har dock blivit så trångsynt av sin stress att hon inte ser detta. Jag valde att le stort. Hon hade väl slagit ner mig om jag knackat henne på axeln och sagt "du kan ju gå där också..." och visat autostradan till höger om gubben.

...

Hur ser du ut när du är stressad?

Har du tänkt på det någon gång?

Stressa inte upp dig i onödan. Bli medveten. Tänk efter. Visa omtanke. ÄR det värt att ödsla energi på att vara stressad?
Det drabbar dig själv. Det är en sak, men det drabbar även din omgivning.

Stanna upp en stund. Tagga ner. YOLO (You Only Live Once...för dig om inte kunde den förkortningen)

Jag har hört att "Mindfullness", Yoga och meditation ska vara bra för att hantera stress. Jag har inte testat något av det.  Själv skriver jag om det. Det verkar funka det med :-)

Jag gissar på att jag eventuellt kommer att skriva något mer inlägg innan jul, men om inte det sker ber jag att få önska dig en riktig God Jul!

Tack för att du följer oss.
Dela om du gillar.

Ludde

En brakare förgyller dagen!

Jag är med i en privat grupp på FB där bara mina närmaste vänner finns. Sandvikenbrudarna, lammen, BFF's! Där skriver vi om livets roligheter och svårigheter nästan varje dag. 

I morse kom första inlägget:

Kanske framförallt till dig Jennie Adamo: den där känslan när man är lite uppblåst i magen - väderspänd helt enkelt, står i köket och släpper en ljudlig brakare samtidigt som man fyller diskmaskinen efter middagen. Ringklockan är ur funktion och en hämtande förälder tjoar precis samtidigt sitt glada hallå. Anfall är bästa försvar tänker jag: - Hörde du min brakare? Hämtande förälder svarar: - Nej?...

Jag blev så lycklig av att detta. Tack kära du!

Annat som gör mig lycklig är att titta på gamla idolklipp från audition när de får beskedet att gå vidare. Någonstans under mitten av låten börjar jag grimasera, sväljer och blinkar om vartannat. Sedan när hen väl får sitt JA, då bölar jag som en gris. 

Alex är i Sierra Leone och ringde igår kväll. Han hade filmat Tony Blair och Presidenten av Sierra Leone. Han har definitivt valt rätt karriär, utan tvekan. Själv söker jag efter min och undrar var den tog vägen, den försvann någon gång då SJ valde att byta ut sin styrelse och tyckte att det här med utbildning är väl onödigt. Men inget ont som inte för något gott med sig, drömjobbet finns runt hörnet. 

Jag önskar er alla en härlig tisdag och lämnar er med den bästa audition genom alla tider! 

http://www.youtube.com/watch?v=HEuXu0fePLM

Stanna upp en STUND med SJ i Katrineholm

Alltså "Stanna upp en stund" i all ära, men ibland kan vissa saker stanna upp en lite väl lång stund.

Som igår till exempel. När tåget (eller tågen) stod på rad i Katrineholm p.g.a. en tragisk personolycka på spåren lite längre norrut.

Man sitter i sitt tåg och väntar. Man inser hur maktlös man är ganska snabbt. Man anpassar sig till situationen och gör något hyfsat bra av det.

Jag skriver "man" för det var det jag såg. Samtliga (okej, inte riiiiiktigt alla. Vissa är ju ganska sura från början) tog det för vad det var och förståelsen verkade infinna sig där direkt.

Jag fick bara sitta och vänta i 2,5 timmar. Andra fick vänta uppåt en 5 timmar.

Vet ni vad som händer då? JO - Den "Svenska modellen" slår in. Ett tidigare tyst tåg får liv. Alla börjar prata med alla FÖR NU HAR VI MINSANN NÅGOT ATT PRATA OM :-)

(Svenska modellen. Punkt två om du missat det inlägget: http://stannauppenstund.blogspot.se/2013/10/den-svenska-modellen.html)

Helt otroligt egentligen. Men otroligt roande att titta på. "SJ's Delays - connecting people" borde SJ ha som ny "side-slogan". De kan säkert köpa rättigheterna på "Connecting People" för en billig peng av Nokia.

Jag tänker på Jennies punkt nummer 6 i hennes "Ett ekologiskt 2014". Jag försöker Jennie. Jag försöker!

Så för att sammanfatta.
Åk med SJ - låt dig själv stanna upp en lååååååång stund (ibland). OBS! Glöm inte laddaren till mobilen :-)

Tut tuuuuut!

Ludde

Ekologiskt år 2014!

Min granne har kommit på en bra idé som jag vill dela med mig av. År 2014 ska bli ett ekologiskt år. Alltså ett år då familjen gör mer miljömedvetna val, konsumerar mindre, handlar begagnat och åker inte på någon utlandssemester. Jag blev så inspirerad av henne och vill direkt göra likadant.
Vi måste göra mer för våra barn än släcka lamporna en timme per år.
Så här kommer min 10 punkts lista.

1. Köpa mestadels ekologisk mat.
2. Planera maten bättre = mindre svinn.
3. Sluta handla onödigt skit!
4. Ta bussen oftare. Dessutom bra för bilringen..
5. Källsortera bättre och inte slarva vid sopstationen...rätt sak i rätt kärl....inget fusk.
6. Åka tåg. Och hoppas på att komma fram i tid och nej jag skyller inte bara på SJ.....
7. Byta till lågenergilampor. Dyrt men på sikt bra.
8. Inte torktumla allt. Den här blir tuffast, HATAR att hänga kläder. 
9. Sluta duscha i evigheter. Åh min egentid försvinner, den svider....
10. Köpa mer på blocket och sälja/skänka mer istället för att slänga.

Dessutom tänker jag fortsätta att aldrig köpa päls eller dun, och börja köpa toalettartiklar som inte är testade på djur.

Jag skänker redan pengar till flera välgörenhetsorganisationer varje månad, nästa steg blir att också skänka tid. Men det får ske om några år.

Så, bort med dåliga samvetet och fram med lite action!

Ha en härlig måndag, själv tog jag bussen (inte bil) till gymmet och ska nu ut på en skogspromenad med Totti. Känner mig livrädd inför eftermiddagen då jag ska tillbaka och ha föräldrarmedverkan på förskolan. Begreppet "breakdance med Ellas mamma"har spritt sig på hela avdelningen.....

Ho ho ho gott folk, snart är han här....för han finns på riktigt. Jag lovar!

Kram Jennie


P.s vilket härligt inlägg du gjorde Ludde, din fru har humor!